När jag är på riktigt humör kan bara en sådan vanlig sak som att gubben har ställt in glasen i skåpen på "fel" sätt. Eller att jag inte hittar det jag söker när jag är stressad. Sådana gånger brukar resten av familjen hålla sig ur vägen och låta mig mullra på. Gubben tar ibland tillflykt till sina föräldrar.
Man kan ju säga det vanliga med krig, våld mot barn och djur, orättvisor, svält och en massa annat men det känns så stort. Nu har jag valt att fokusera närmare hemma och tyvärr får gubben min oförtjänt mycket svavel ibland. Men jag försöker att bättra mig... Han är ju mitt hjärta!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar